Det har faktiskt vart mycke nu en tid!

Det har gått en tid då jag inte haft tid och ro att underhålla vår dagbok på nätet - Allhallprojektet har krävt mycket rent fysiskt engagemang i målningsarbetet förutom att det även upptagit tankearbetet - under lång tid har jag vaknat vid 3-tiden varje natt och funderat på lösningar till olika byggproblem. Då byggprojektet närmade sig slutet drog arbetet med byggstädningen igång. Projektet sparade en rejäl slant på att utföra byggstädningen med frivilliga krafter och Gympafolket skulle stå för städjobbet. Jag själv är en av medlemmarna i Gympafolket och städningen pågick under drygt en veckas tid innan vi bedömde att det var så rent så att det dög till helgen med Öppet Hus den 10-11 november. Tusentals personer besökte Allhallen över helgen, fullsatta läktare under matcherna, seger för herrarna med 8-1 i innebandy mot Lessebo - ja, det var en härlig helg!

Jag följde en gång en VM-match i fotboll på TV och imponerades av den fantastiska publikstämningen på läktarna - jag sa då att en gång ska jag åka till VM i fotboll, jag vill vara med i publiken och uppleva detta! Nu satt jag på en absolut fullknökad läktare i Allhallen och följde den första innebandymatchen i Allhallen - och det var inte sämre, det dög precis lika bra som VM-läktaren! Unga och gamla var där, hela familjer, farmor och morfar, småsyskon, till och med bebisar med hörselskydd. Stämningen var härlig, publikstödet för Hovmantorpslaget var enormt - publiken tjöt, stampade, klappade i händerna... Mina tårar rann hela första perioden och för varje mål - det här var ju vad vi har slitit och byggt för!

Helgen därpå var det dags för den högtidliga invigningen av Allhallen - stor fest för långt över fyrahundra personer med musik och underhållning hela kvällen. Ankan Anki skötte invigningen, delade ut rosor och medaljer (med choklad inuti) och lite annat begagnat smått och gott till ett gäng som slitit särskilt hårt med projektet, målat och snickrat under det senaste året. Till sist nöp Anki av det blågula bandet med näbben och så var anläggningen invigd "på riktigt". Därefter följde sång av Perrelli och musik av Stavert & Co innan dansbandsrävarna Jan-Inges såg till att alla fick svänga sina lurviga så länge de orkade.

Veckorna därefter har verkligen gått fort - Allhallen har gått över i driftsfasen med allt vad det innebär av daglig verksamhet, öppet i receptionen och inte minst städning över hela anläggningen. Träning och matcher, innebandy och fotboll , boule och dragkamp, dans och revyträning... Vårt gym får alltfler träningsflitiga användare i alla åldrar, från 16 år till äldre Oldboys. Studiebesök varje vecka av olika grupper om alltifrån två till åttio personer. Det är en utmaning att få allt att fungera så bra som möjligt! Samtidigt har jag betat av pappershögarna för att färdigställa rapporten till EU om projektet "Allhall i Hovet". Lagom till jul, den 21 december, satte vi punkt för projektet.

Det kändes skönt att gå in i helgen och känna att det var helt OK att koppla av! Familjen anlände dagarna innan julafton och en skön helg med avkoppling, god mat, brasor i kakelugnarna och GW:s senaste står för dörren.

//A

GLAS I ALLA FORMER....

Jag har varit i Danmark hela helgen och studerat glas i alla former - i Ebeltoft. Där finns ett av världens mest ansedda glasmuseum för konstglas med betoning på "Young glass" - i stort sett alla konstnärerna var mellan 20 och 30 år. I något enstaka fall hade de fyllt 30. Höstens specialutställning är "Köckendrömme" av Richard Bernstein som ses på bilden. Fantastiskt glas i färger och former man knappt kunnat föreställa sig! Vi besökte museet under två dagar - den ena dagen träffade vi dessutom representanter för vänföreningen, som lägger ner ett enormt jobb för att sprida kunskapen om och öka intresset för konstglaset. Vår förening Glas i Hovmantorp kommer att bli medlemmar i Glasmuseets Venner och de i sin tur kommer att bli våra mentorer i vårt framtida arbete. Nu gäller det att samla intrycken men ett är säkert: vi fick verkligen myror i huvudet. Ebeltofts historia var verkligt intressant - det var historiskt sett ingen glasmetropol utan en stor "fiskeby". Finn Lyngaard, ursprungligen keramiker och född i Ebeltoft, lärde sig på 70-talet att blåsa glas och blev helt såld på det. Han och några till fick idén att starta ett glasmuseum i Ebeltoft för konstglaset och vände sig till kommunen och presenterade sin idé. Glasmuseet kom till i det gamla tullhuset i hamnen för ca 25 år sen och blev en succé med sitt koncept att visa speciellt unga konstnärers verk. På senare tid har det byggts till för 25 miljoner med stora utställningslokaler och en kafédel - i år räknar de med att komma upp i 60.000 besökare. Under åren har ett antal glaskonstnärer etablerat sig i Ebeltoft och idag kan man säga att det är Glasriket i Danmark - där finns nu sju studiohyttor. Annars finns det inga egentliga glasbruk i Danmark - traditionella Holmegaard i Köpenhamn har numera endast tre anställda och kan väl knappast kallas glasbruk längre. Däremot finns det ett 50-tal studiohyttor runt om i landet.

God mat och trevligt ressällskap bidrog också till att det blev en fantastisk helg i Danmark! Jag blev kär i en glasskål som jag bara var tvungen att ha med mig hem - den är så vacker i botten så jag ska nog placera den upp och ner. //A

Lördag i Kosta

Det har varit en händelserik dag idag! Dagen inleddes med några förmiddagstimmar om jämställdhet där Andreas, vårt läns jämställdhetsdirektör, satte fingret på olika förhållningssätt gentemot tjejer/killar och kvinnor/män och gjorde oss medvetna om att varken vi eller samhället är särskilt jämställda, även om vi trodde det. Och inte är det så jämställt i hans värld heller - av de 21 jämställdhetsdirektörer som finns i Sveriges land är han den ende mannen. De övriga 20 är kvinnor. Vi har idag inom vårt EU-projekt Allhall i Hovet genomfört en utvecklingsdag tillsammans med ett antal inbjudna föreningar. Efteråt käkade vi lunch tillsammans och jag uppsnappade att Andreas hade satt myror i huvudet på flera deltagare. På eftermiddagen kom solen och det blev underbart varmt och gott! Jag pratade i telefonen med Anders som berättade att han och Åke P satt på en uteservering och fikade. Gud så skönt det lät tyckte vi. Inspirerade av detta snörade vi på oss skorna och gav oss iväg för att fika i solen. Det lokala fiket var stängt (hur kan det vara det vid kaffedags?) men skam den som ger sig, så vi styrde vidare. Mot Kosta Kafé - där måste vara öppet tänkte vi. Och tänk! Kosta Kafé var öppet. Uteserveringen var nästan fullsatt - folk satt och fikade, skrattade och småpratade i den varma eftermiddagssolen. Massor av människor, unga och gamla, rörde sig mellan kaféet, glasförsäljningen och Kosta Outlet. Strosade. Nästan alla bar på vita påsar med silvergrå bokstäver. Man hörde inte bara olika dialekter - småländska, skånska, göteborgska - utan också olika språk. Många pratade tyska. Stämningen var avslappnad och skön...inget jäkt, ingen stress. Det påminde om någon annanstans - Ströget eller kanske Avenyn...Och detta var i KOSTA! Världen är verkligen föränderlig - eller ska vi uttrycka det som att Kosta verkligen har förändrats. Tidigare var det världens avkrok. Det ska bli intressant - undrar hur där ser ut om ett år eller två, när nästa utvecklingssteg är klart. Den som lever får se! En positiv överraskning var den nya bokhandeln, som var överraskande välsorterad med alla nyheter. Det är vi inte bortskämda med här på landet. Trots att vi beställde ett antal böcker häromdan på AdLibris, vår vanliga inköpskälla, så kunde vi inte låta bli att handla på oss en kasse böcker. Ikväll blir det nog tidigt till sängs med Wahlbergs senaste. //A

Välkommen!

Det är läge att ta ett steg framåt i utvecklingen - nej ett KLIV - och skaffa det alla moderna människor har: en egen blogg. Vi hoppas det ska bli en mötesplats för alla, nära och kära, vänner och bekanta. Det är så underbart roligt när man hittar något nytt, en ny möjlighet. När vi harvade runt på nätet och snubblade på hur man kan lägga upp en egen blogg, så kändes det som yes äntligen - nu är det dags att prova på detta. Det har varit en ljuvlig dag idag, soligt och varmt i luften. Vi har ätit lunch utomhus och njutit av de sista resterna av sommaren. Det har varit frost några nätter och lönnlöven börjar bli gulröda. Det är dags att plocka av tomaterna som har mognat i krukan på altanen. Kanske sista dagarna man kan gå i sandaler, men det gäller att hålla kvar sommaren så länge man kan//A